Mikael Pawlo på Mr Green skrev ett intressant inlägg om What is Privacy? (Mr Green bloggen är på engelska) som jag reagerade på. Istället för att kommentera hela texten snippar jag här ut några bitar. Tycker du att det verkar intressant skall du gå till Mr Green och läsa mer.

Privacy is:

1. The right to think anything
2. The right to read anything
3. The right to meet anyone
4. The right to say anything

…anonymously, without prior censorship or monitoring. However, it is evident that even something as easy as this, does not make sense. You can not meet just anyone. If you meet an international criminal or terrorist you will be monitored and perhaps even detained. If you say things that are tarnishment or otherwise aimed at starting criminal offenses, you may be stopped. If you read banned literature in some countries, you will be detained (i.e. Adolf Hitler’s Mein Kampf in Germany). You can think anything, but if it is a plan to commit major crimes, you may be punished even for planning them in your head only. Hence, our concept of privacy does not even stand up against these four easy points.

och

So what is privacy?

I have only one point left:
The free use of strong cryptography

Det är viktigt att skilja på privacy, yttrandefrihet, åsiktsfrihet och lagbrott. Det är oerhört svårt att dra gränser, men i vårt demokratiska samhälle har vi ju faktiskt dragit gränser. Du får tänka vad du vill, men resulterar det i något som kan skada andra så bryter du troligen mot någon lag.

• The right to think anything
  Det är svårt att begränsa (än så länge, tack o lov), men det måste vara individens skyldighet att vara ansvarig för sina handlingar.
• The right to read anything
  Jag tycker att alal skall ha rätt att läsa det som intresserar en. Begränsar man det hamnar man i konstiga situationer. Det är visserligen förbjudet atat läsa Mein Kampf i tysklan, men hur svårt är det för en tysk att få tag på den?
• The right to meet anyone
  Varför skall jag inte ha rätt att träffa vem som helst? Återigen, är man för integritet så måste man låta individen ta ansvar för sina handlingar. Väljer jag att möta en känd brottsling så kommer det att få till följd att jag blir bevakad. Men skall någon annan välja ut vem jag skall träffa på förhand.
   
• The right to say anything
  Freedom of speech… Så självklart, så länge man inte skadar andra. Eller uppviglar andra att skada andra. Är det rätt att med tryckfrihetslag och åsiktsfrihet publicera (nid)bilder som upprör många religiöst troende? Jag tycker det! Eller skall man ha en statlig censurbyrå som granskar ecce homo bilder inna de publiceras? Däremot så får man som individ själv ta ansvar för sina handlingar, återigen. 

Rätten att få använda ”strong crypthography” är intressant. Den som har rent mjöl i påsen behöver inte frukta något, eller? Eller är det så att när man offrar ”lite” integritet och låter staten övervaka sitt folk så har man tappat all frihet?

Mr Greens inlägg handlade om att man borde inrätta en agenda om integritet, och punkterna ovan är de som borde ingå i detta. Jag håller med. Och ”någon” borde verkligen göra något! Prata med dina grannar, kompisar och kollegor om det. Prata med dina folkvalda om det. Blogag om det. Någonstans behöver någon börja, och det kan likaväl vara här och nu.

Integritet är en förbrukningsvara som vi inte kommer sakna förens den är förbrukad…

 

Tagged: åsiktsfrihet, fra, integritet, privacy, Tankar

Additional comments powered by BackType