Anders tjatade med mig på ölmässan (tack Anders) vilket var bra för jag lyckas alltid missa det annars.

Ysta Färsköl var intressant o god, dock med en doftton som jag förknippar negativt. A var däremot lyrisk.

Hos wicked wine gjorde jag slut på en hel del pengar, då deras Imperial Stout var oerhört god och kraftig. Wicked Wine Imperial Stout vann dessutom guld. Därefter klev jag upp i alkoholhalten och smakade en 10,5% Piraat (Belgare, vad annars?). Det är sällan man blir besviken på kvalitativa belgare och det blev jag inte den här gången heller.

Maredsous har bytt namn och kommer nu i tripple (gamla 6%) Dunkel (gamla 8%) och Brun (gamla 10%). Lika god som alltid.

På wiskey sidan träffade vi dels Ardbeg med Supernova (ny för mig) som var en ren smakexplosion (vill ha!) och den göteborskerepresentanten från Hennesey var otroligt trevlig att tjöta med.
Tack för tipset om Powers, skall inhandlas och provsmakas!

En annan överraskning var den japanska Karuizawa17 YO. Otroligt smakrik, och dessvärre hopplös att få tag på. Den görs inte längre…

Tyvärr hade de (Henrik Aflodal Whisky Club – http://www.whiskyclub.ws) min nyfunna favorit, Yamazaki 18 YO som har härliga toner av choklad tillsammans med en lagom rökighet.

En whisky som Henrik sålde in på mig är den bordeaux fat lagrade Bowmore 1992 wine cask 16 YO 53,5% (vill ha!!!). Otroligt komplex, som börjar på tungspetsen med lite sötma, sedan kliver över i lite rödvinssyrlighet och som därefter rullar över på Bowmor’s klassiska rokighet. Sanslös!

Ett besök hos Nynäshamns ångbryggeri är ett måste på ölmässan, och det här är mitt absolut favoritbryggeri. Förutom Bedarö Bitter, Ekholmen Ekologisk Lager och Landsort Lager kommer nu Indianviken snart ut i butik. Hur bra som helst!

Dessutom har de en otroligt god Barley Wine, från både 2007 och 2008 (missade om det fanns en 2009).

Det går bra för nynäs ångbryggeri, vilket är glädjande. För er som skall dricka Sotholmen Stout rekommenderar jag den 7% framför den alkoholsvagare. Det _är_ skillnad, den blir fylligare, smakrikare och helt enkelt godare.

Hos San Miguel testade jag Steenbrun (kommer inte exakt ihåg vad den hette). San Miguel har ett tufft jobb framöver om de skall tvätta bort ”ljust öl med lime” stämpeln…

Hos Monks Cafe dram vi deras egen pils, samt en light lager (dock alkoholstark). Goda och lättdruckna ljusa öl, men inte det jag skulle välja.

Jämtlands bryggeri hade inga nyheter iår, förutom att Hell inte vann medalj. Bärnsten är en krispig ale, med typisk jb smak. riktigt bra med andra ord.

Fegade till det med en Belhaven Twist, men det är alltid kul att besöka dem. Smakar precis som en belhaven skall smaka.

Vi träffade på en otroligt trevlig jänkare som krängde på mig en Organic Ale. Riktigt god, och typisk för ett amerikanskt microbryggeri. Får absolut inte förväxlas med de stora amerikanska bryggerijättarna. Deras ”grej” var att enbart använda organiska råvaror, vilket ligger helt rätt i tiden. Jag ifrågasatte det ”organiska” i att brygga öl i usa och sedan frakta hit det, och efter det så blev han lite frostig.

Efter det gick vi vidare, och kom förbi mässsans två sämsta montrar. Corona och Nils Oscar. Bägge hade inhyrd personal som inte kunde något om produkterna. I Coronas fall skulle de bara visa urringning och le, men hos Nils Oscar var det värre… Förutom att de inhyrda studentskorna inte visste något om produkterna så var de sura, okontaktbara och med noll servicekänsla.

Snälla utställare, ha personal i montrarna som i alla fall kanskilja en Indian Pale Ale från en Lager!

Det fanns massa annat gott att dricka på ölmässan, men det här var det som var extra minnesvärt. Vi hoppade över både rom och tequila, men drack massa annat gott öl.

Ser fram emot nästa års ölmässa! 26 000 besökare 2009 och fortfarande finns känslan av gräsrotsarrangemang för de intresserade. Klart imponerande